Ursprung i VIOL 2 är ersatt i VIOL 3 av en kombination av avtalsform och anskaffningsform

Det viktigaste är nog att hålla isär vad som är en produkt i skördaren och skotaren och vad som är en produkt vid inmätning. Den nya sortimentsstrukturen tillåter en mycket detaljerad uppdelning i många olika produkter baserat på en mängd olika egenskaper som kan mätas vid en industri. Detta kan vara baserat på röntgen eller annan modernare teknik för att på något sätt dela in stockar i produkter. Det kan också vara så att man väljer att dela in sågtimret i olika sågklasser kanske ganska så ”smala” i dimensions och längdgränser. Då kräver detta bra mycket mera än fyra tecken för att kunna identifiera alla dessa produkter och därav är förslaget att det skall gå att använda upp till 20 tecken för att identifiera en produkt. Det lär bli många produkter ganska fort.

I skogen däremot så kan vi ju inte mäta alla dessa produkter så här kommer åtminstone tills vidare produkten vara mer som tidigare och representera ett trädslag eller en kvalitet.

Poduct user ID är identiteten på en produktinstruktion som används i en skördare där det krävs mer än 20 tecken för att skapa en god struktur på identifieringen av dessa. Stanfordstandarden sätter inga gränser medan Biometria tvingas sätta en maxgräns i databaserna och detta är just nu satt till 500 tecken. Däremot kanske man skall försöka begränsa sig lite grand om det skall gå att läsa uppgiften i en uppföljningstjänst.

Enligt det förslag som finns kan man tillåta handelssortimentsIDn på upp till 20 tecken. Det mest konkreta förslag som finns att gå på nu är att det kan se ut något sånt här:

• 0110-10001 Talltimmer Bollsta
• 1030-HUS Lövmassaved Husum
• 1030-FRO Lövmassaved Frövi
• 1030-001 Lövmassaved variant 1
• 1030-002 Lövmassaved variant 2
• H0110-1001 HS Talltimmer Bollsta
• 0110-SCAB Bollstatimmer

Då har vi ju en ca 8-9 tecken att hantera om inte företagen vill ”dra iväg” ännu mer. Att använda alla de 20 tecken som tillåts känns ganska olämpligt utifrån att uppgiften ibland skall knappas in manuellt i skördare och skotare också som några företag i referensgruppen har påpekat.

I sortimentskategorin sågtimmer ryms flera handelssortiment, bl.a. sågtimmer barr och klentimmer barr. Handelssortimentet klentimmer används om man köper enbart klentimmer, men det är även möjlighet att lägga klentimmer som en produkt i handelssortimentet sågtimmer. I det fallet måste mätutrustningen sätta produkten efter diameter och då kan man alltså ha både sågtimmer och klentimmer i samma handelssortiment.

Ja, fullmakter och behörigheter kommer behöva beställas på nytt när VIOL 3 går från en testmiljö till en live-version

Du beställer behörigheter under "Beställningar" på biometria.se. 

Alternativt kan du även skicka in din behörighetsbeställning via epost, maila till support@biometria.se.

En behörighetsansvarig får du genom ett samråd mellan ditt företag och kundrådgivare eller affärskonsult från Biometria. Det är Kundrådgivaren eller affärskonsulten som sätter behörighetsansvarig genom att ange “Behörighetsansvarig” som roll i behörighetsbeställningen. Senare när det finns en behörighetsansvarig så kan även den personen meddela in fler behörighetsansvariga.

För att få transportadministratör så väljs rollen transportaffärsansvarig eller transportledare.
För att få transportanvändare väljs logistiker som roll.

Den stora skillnaden nu innan behörigheter inte är helt färdigutvecklat är att det inte går att styra behörigheter på detaljnivå i VIOL3 utan där finns det rollpaket som behörigheterna byggs upp av.

I dagsläget skapar vi inte nya sortiment vid förfrågan. Istället skapar vi de sortiment som behövs i samband med varje scenario.

Detta är inte något Biometria kommer att stödja. Stödet bör komma ifrån traktdirektiv eller dylikt.

Två händelser kommer att leda till en automatisk omsändning av produktionsresultat:
När produktionsunderlaget vid destinering uppdateras med destinerad mottagare och mottagningsplats samt köpare i mellanled och när produktionsunderlaget uppdateras med ett nytt ansvarigt transportföretag eller befraktare från transportinstruktionen.

Styrsystemstillverkarna är kontaktade och informerade om att handelssortiment och produkter kommer att identifieras med upp till 20 tecken. Det kommer att vara möjligt att rapportera produkt från skördare.

Om ett färdigt produktionsresultat inte kan skapas tex pga att rapporterat handelssortiment saknas i produktionsunderlaget så skickas ett felmeddelande till maskinen och ett avvisat produktionsdata hamnar i en larmlista i VIOL 3.

I ett förstaledskontrakt, dvs mot skogsägaren, måste man göra ett val om man avser att ersättningsmetoden skall vara baserad på skördarens mätning eller mätplatsens mätning. Detta styr sedan vilken typ av mätordrar som genereras till produktionssystemet eller mätplatssystemet. Respektive system skall sedan svara upp med det mätdata som krävs för redovisningen till skogsägaren och skicka detta tillbaka till redovisningssystemet. Biometria planerar inte i detta läge för några kombinerade metoder vare sig på kontraktsnivå eller sortimentsnivå. Det är endast i första affärsledet som vi har uppfattat att branschen avser använda ersättningsgrundande skördarmätning medan det i högre affärsled är mätning vid industri som gäller. Lösningen byggs för att det inte skall krävas några ”signaler” från skogsmaskinerna om vilken vederlagsmetod som skall användas.

Produktionsunderlaget är en del av lösningen på detta. För att mottagaren av virket ska kunna få produktionsresultaten måste planerad mottagare anges på raden för aktuellt handelssortiment i produktionsunderlaget. Görs inte detta kommer mottagaren inte att få några produktionsresultat.

När produktionsunderlaget skapas i VIOL 3 hämtas ett antal grunduppgifter från förstaledskontrakt och avtalsobjekt, t ex förstaledskontraktets ID, avtalsobjektets ID, skogsägare, uppdragsgivare, avverkningsform och anskaffningsform. Utöver dessa är det ett antal uppgifter som måste fyllas i på produktionsunderlaget alternativt hämtas från en från en mall som skapats i förväg. På varje produktionsunderlagsrad är det ”Producerat handelssortiment” och ”Producerat för mottagningsplats” samt de aktörer som ska få ta del av det som produktionsrapporteras i rollen som t ex Leveransansvarig, ”Planerad mottagare” eller ”Planerat ansvarigt transportföretag”.

Det finns möjlighet för de företag som vill rapportera delobjekt från skördare och skotare. Produktionsresultaten kommer då att delas upp per delobjekt och det kommer också att framgå vilket delobjekt produktionsresultatet avser. På så sätt kommer det vara möjligt att följa producerad volym per delobjekt i eget system men även i det nya uppföljningsverktyg som ersätter Prins i Viol 3. Det är viktigt att förstå att inmätt volym inte kan delas upp per delobjekt. Önskar man göra det så måste fler avtalsobjekt skapas.

Från skördare rapporteras informationen här:

Från ObjectDefinition hämtas Avtalsobjektnumret. I original-hpr från skördare tillåts enbart att Avtalsobjektnumret anges i elementet ContractNumber men eftersom tolkningen även ska klara hpr som har konverteras från pri finns det två alternativa element för Avtalsobjektnumret. I första hand Contract­Number och andra hand i ObjectUserID om ursprunget är en pri.

SubObject är underbegreppet till Object. Företag kan via beställning bestämma om uppgift om SubObjectUserID ska lagras på mätningen. Det är inte obligatoriskt att SubObject finns med i hpr.

Från skotare rapporteras informationen här:

Från ObjectDefinition hämtas Avtalsobjektnumret. I original-fpr från skotare tillåts enbart att Avtalsobjektnumret anges i elementet ContractNumber men eftersom tolkningen även ska klara fpr som har konverteras från prl finns det två alternativa element för avtalsobjektsnummer. I första hand Contract­Number och andra hand i ObjectUserID om ursprunget är en prl.

SubObject är underbegreppet till Object. Företag kan via beställning bestämma om uppgift om SubObjectUserID ska lagras på mätningen. Det är inte obligatoriskt att SubObject finns med i fpr.

Ja det skall man kunna göra. Det finns situationer när det är aktuellt att rapportera handelssortiment som inte skall destineras och därmed inte måste finnas på förstaledskontraktet.

I VIOL 3 kommer det att finnas mallar för produktionsunderlag. Dessa kan användare välja att skapa per försörjningsområde eller liknande. Mallen skall sedan kunna appliceras på ett nytt produktionsunderlag som man skapar för den aktuella trakten.

Nej – produktionsunderlaget hämtar endast uppgifter om tex säljare och köpare från förstaledskontraktet. Då förstaledskontrakt i stor utsträckning kommer att innehålla sortimentskategorier har det ansetts meningslöst att hämta sådan information från förstaledskontraktet.

Redan i VIOL 2 måste det finnas en arbetsprocess i skogsföretagen för att besluta sig för vilka handelssortiment som skall produceras på en trakt eller avtalsobjekt. Normalt sett är det produktionsledaren som står för dessa beslut och därför måste ta ansvar för att fylla på produktionsunderlaget. På större företag kommer säkert produktionsunderlaget skapas i företagsegna system och samordnas med traktdirektiv och apteringsinstruktion. VIOL 3 kommer att erbjuda visst stöd i form av mallar som kan användas för att fylla på produktionsunderlaget med rätt handelssortiment.

Produktionsresultat skotare skapas med rapporterat avläggsnummer, avläggsbeskrivning och koordinater och sedan är det uppdragsgivaren som ev. väljer att uppdatera avtalsobjektet.

VIOL 3 kommer inte att ha sådana möjligheter per automatik utan det är uppdragsgivaren själv som måste se till att lösning för detta finns i egna system.

Det är inget krav att ange ett ansvarigt avverkninsgsföretag och/eller ett utförande avverkningsföretag, eller att skördare/skotare är angett på ett produktionsunderlag. Uppgiften om utförande avverkningsföretag kommer från rapporteringen (via filinsänd eller Rapp) och har en högre prioritet än det som står på produktionsunderlaget. Detsamma gäller om uppgiften rättas/korrigeras i klienten.

Förutbestämda avstånd kommer att kunna anges i Transportunderlag (motsvarar transportfliken i Virkesorder). Där kommer kunna anges Transportkilometer enligt Krönt Vägval och Avtalad Transportkilometer (motsvarar Trpkm). Åkaren kommer att kunna ange transportkilometer i mätresultatet.
Vi kommer att ha kvar prioriteringen bland tillgängliga avstånd på samma sätt som i dag. Det transportprisräknade värdet kommer att ha kompletterande information om transportprisgrundande avstånd (km) och hur avståndet valts/tagits fram (t. ex. Krönt Vägval + tillägg till avlastningsplats).

Ja, genom att man skickar en ny som skriver över den gamla leveransaviseringen.

Utländska ekipage kommer att kunna registreras precis som svenska ekipage, genom att man anger en landskod vid registrering av transportmedlet (dragbilen).

Ja, det kommer vara möjligt. Antingen kan man lägga upp pris på fasta sträckor, dvs från en bestämd hämtplats till en bestämd mottagningsplats, i prislistan eller styra pris på utpekade hämtplatser eller hämtplatstyp.

Det kommer i princip att fungera som i VIOL 2. Transportredovisningen kan använda en kvantitet, tex vikt, som utförs vid en tidpunkt, medan råvaruredovisningen använder en annan kvantitet som registreras vid en annan tidpunkt. Systemet kan inte garantera någon periodisering.

I VIOL 3 kommer transportområden att kunna skapas på LLD-nivå (landsdel, landskap, distrikt). Detta görs i befraktarinställningarna. Dessa transportområden kan man sedan välja att transportprisräkna på och även följa upp virkeflöden och transportkostnader ifrån. Det kommer ej att vara möjligt att skapa transportområden med hjälp av polygoner.

Ja, I VIOL 3 kommer man att kunna avståndsberäkna från samtliga avlägg som är kopplade till ett avtalsobjekt. Genom att den som administrerar avtalsobjektet skapar ett nytt avlägg och flyttar volymerna (administrativt) från det ursprungliga avlägget till det nya kan transportprisräkning sedan ske från det nya lunningsavlägget. Omlastningsplats som platsbegrepp i VIOL 3 är en fast plats, tex järnvägsterminaler.

Nej, det kommer det inte att vara möjligt att prisräkna på separatlastare. Ett ekipage som blivit lastad av separatlastare kommer dock, precis som idag, att kunna ange identitet på lastare, i form av ett enhetsnummer, vid lossningstillfället via transportuppgifterna.

Lösningen kommer att klara detta men vi kommer inte att ha några sådana kopplingar till externa index i VIOL 3.0.

Nej, behörighetsstyrning kan bara ske på ansvarigt transportföretag.

Nej, inte till VIOL 3.0

Ja, det kommer man att kunna göra. Dock förvinner virkesorder som begrepp, men man kommer att kunna göra en massomdestinering.

Transportörsnummer kommer ej att finnas som begrepp i VIOL 3, däremot så kommer man att kunna transportbeordra på transportenhet. Transportenhet är något som definieras av transportorganisationen eller åkeriet. Det kan tex vara en specifik bil.

VIOL 3 kommer i prisräkningen kunna hantera att en bil kommer att gå i olika skepnader dvs köra 74 ton den ena dagen och 64 ton den andra dagen. Föraren kommer att kunna ange kod 4(BK4) i VSTD(vägstandard) vid ankomst till mätplats om bilen körts på BK4 vägnätet. Möjlighet kommer också att finnas att köra olika biltyper (64 t och 74 t) på samma sortiment.

På samma sätt som i VIOL 2, med flisningstillägg.

Den som är ägare av drivmedelsindexet. Ägaren bestäms vid skapandet av drivmedelsindexet.

Basvärde är det värdet som drivmedelsindexet har vid kontraktstillfället när parterna ingick avtalet. Alternativt att parterna har avtalat om annat basvärde.

Om ekipagekontroll är JA, kontrolleras det att ekipagets vikt med last inte överstiger ekipagets godkända maxvikt innan transportredovisning sker.  Väljer man NEJ genomförs ingen kontroll av maxvikt på ekipaget.

Det anges en ansvarig aktör (dvs ett organisationsnummer) för ett ekipage och denne avses att hantera administrationen av ekipaget. Det förhindrar inte att ekipaget används för transportredovisning med annan aktör (dvs annat organisationsnummer).

Transportinstruktion tillhandahålls av VIOL 3 till befraktaren (för info) och ansvarigt transportföretag i transportaffären så snart transportunderlagsansvarig (på uppdrag av befraktaren) har förberett transportredovisningen för transport av ett eller flera handelssortiment inför att transporter utförs (och ankommer mätplats). Med transportinstruktionen har befraktare all information som krävs för att i den påföljande transportbeordringen (sker utanför Biometrias värld) föra med sådan information som krävs för att utförande transportföretag skall kunna leveransavisera mätplatsen samt att parterna i transportaffären skall kunna ta emot och sortera transportredovisningen från VIOL 3 i sina egna system.

Se vidare i Process and Transaction Overview för SDC Use Case K på sidan för integrationsspecifiaktioner.

Ja, grundpriskomponent sträcka ska prioriteras över grundpriskomponent formel.

Det framgår i transportunderlaget och transportinstruktionen. I mätplatsstödet får chauffören peka ut vilket avlägg som hämtats ifrån. Om det bara finns ett avlägg så väljs det automatiskt i mätplatsstödet.

Man kan lägga till en Avlastningsplats i platsregistret (likt VIOL 2) som anges vid inmätning. Vid skapandet av en avlastningsplats läggs även ett avstånd in som anger avståndet mellan avlastningsgplats och mät-/mottagningsplats. Avståndet redovisas sedan i VIOL 3.

Det beror på vad transportörsnummer innebär för er. Det delas i VIOL 3 upp, framförallt i aktör, egenskaper på ekipage och transportområden ur en prissynpunkt. Det går även att använda för uppföljning genom transportenhet för transportföretagen.

BefraktarKontrakt och TransportKontrakt kopplas ihop genom de aktörer som anges vid inmätning. Det är upp till åkaren att ange rätt aktörer i transportaffären för att redovisningen ska bli korrekt. Aktörerna matchas mot aktörer och en tidpunkt för att hitta rätt kontrakt. Det går bara att ha ett kontrakt giltigt under en viss tid mellan två aktörer.

Chauffören behöver veta vem hen själv är och vem som är ansvarigt transportföretag och sitt registreringsnummer på sitt ekipage och avtalsobjektnummer. Anger chauffören fel aktör så stoppas det OM aktören inte finns i registret. Är det så att det finns ”Förmedlande företag” har de ansvaret för att informera chauffören om alla förmedlande företag i ledet samt vem som är ansvarigt transportföretag. Detta kan göras med en lista eller via transportinstruktioner via TASS, GATA. Hur ni och andra företag väljer att informera chauffören är upp till er.

Om leveransavisering skickas fylls informationen från leveransavisering automatiskt in i Mätplatsstödet. Då behöver chauffören veta registreringsnumret på ekipaget som framförs. Informationen är förifylld med uppgifter från leveransaviseringen men du kan ändra om några uppgifter är fel eller behövs kompletteras. Skulle några uppgifter ändå bli fel kan detta korrigeras i efterhand.

Det beskrivs enklast och bäst genom nedanstående bild:

Krönt Vägval har ett snappningsavstånd på 300 meter. Om avståndet från en väg som finns registrerad är längre än så får Krönt Vägval ingen träff från avlägget. Då måste funktionen Väganslutning användas på avlägget. Där anges koordinaterna där den registrerade vägen och den oregistrerade möts. För att få ett korrekt avstånd från avlägget till vägnätsanslutningen behöver  vägnätsanslutningen som skapades på avlägget anges i Transportunderlaget. Även avståndet mellan avlägg till vägnätsanslutning måste anges i Transportunderlaget. Detta läggs till under rubriken “Tilläggsavstånd pålastning”.

Ja. Om det görs en kvantitetsjustering i led 1 i transportprisräkningen ärvs den till efterkommande led så att prisräkning i alla led utgår från samma transportprisgrundande kvantitet oavsett prisräkningstyp.

I VIOL2 är det inte möjligt att se hur mycket lastutfyllnad eller övervikt som har fallit ut i kvantitet, bara att det gjorts ett tillägg eller avdrag i kronor. I VIOL3 används transportprisgrundande kvantitet och transporterad kvantitet då kan man också se volymerna övervikt/lastutfyllnad för en viss period.

I VIOL2 räknas alla T/A med den inmätta kvantiteten, det innebär att tillägg och avdrag för exempelvis lossning också beräknas med kvantiteten. Vissa kunder har sett det som en brist, därav beslutet att använda transportprisgrundande kvantitet som då också är grund för värdeberäkning av lossning (och andra T/A). Den bästa lösningen var att lägga komponenterna på kontrakt.

Just nu är mätplatsstödet i VIOL 3 utvecklat för PC och webbläsaren Chrome men kommer så småningom att anpassas för surfplatta ansluten till internet med fast eller mobil uppkoppling.

Ja, VIOL 3 kommer att kunna ta emot mätresultat från andra mätplatssystem. Däremot kommer det att krävas vissa anpassningar eftersom VIOL 3 bygger på nya strukturer på informationen. Exempelvis Ny sortimentsstruktur, Mät- och mottagningsplatser, mätningstjänster, Mätorder etc. Om du är en tredjepartsleverantör eller har ett annat mätplatssystem ber vi er ta kontakt med Biometria för mer information om vilka anpassningar som krävs.

Ett mätningsflöde beskriver de olika mätningsmoment, i form av branschgemensamma mätningstjänster, som ska mätas på en leverans av ett visst handelssortiment till en viss mottagningsplats för ett transportslag. Mätningsflödet sätts upp per mottagningsplats och handelssortiment och transportslag.

Mätningsflödet sätts upp av mottagaren på den aktuella mottagningsplatsen eller någon av de mätande företag som i huvudsak verkar på någon av de mätplatser som är ansluten till den aktuella mottagningsplatsen.

För att kunna lämna av en leverans krävs att det finns en mätorder som är destinerad (utställd) till den aktuella mottagningsplatsen samt att det finns erbjudna mätningstjänster för de mätningstjänster som ingår i mätningsflödet på den mätplats som man avser mäta in råvara på.

Det är affärsvisa förutsättningar för genomförande av en mätning mot en viss mottagningsplats. Det innebär ett förtydligande eller en avvikelse jämfört med de nationella mätinstruktionerna som finns i skogsbranschen. Följande typer av affärsvillkor kommer att finnas: Avvikande gränsvärde, Ny mätegenskap och Fritextfält.

Innehållet i dagens mätinstruktioner kommer delvis att återfinnas i egenskaper på en branschgemensam mätningstjänst, ett handelssortiment och produkter eller i form av ett affärsvillkor. Det kommer även att finnas som dokument på Biometrias hemsida med möjlighet att bifoga en eller flera mätinstruktioner (eller delar av) till ett visst mätningsflöde i VIOL 3.

Mätplatsstödet kommer innehålla motsvarande funktionalitet och kan användas från egen mobil enhet, t ex surfplatta eller PC.

Mätplatsstödet i VIOL 3 kräver inga installationer utan är byggt så att det går att använda på vilken PC eller Surfplatta som helst som har webbläsaren Chrome installerad. Det betyder att man på mätplatser som saknar mätutrustning kan registrera mätdata på samma sätt som i dagens MAPP.

2014 fattades ett beslut att ersätta dagens VIOL med en helt ny lösning. Beslutet motiverades bl.a. av att utvecklingsmiljön för dagens VIOL  inte längre stöds av systemleverantörerna, strukturen i VIOL var väldigt statisk med begränsade möjligheter till analyser. Branschen ansåg dessutom att systemet inte längre stödjer dagens eller framtidens behov. Som en konsekvens av detta, och den starka tekniska utvecklingen som sker inom mätningsområdet, beslutades även att utveckla ett helt nytt mätplatstöd. Det nya mätplatsstödet ska vara enklare att använda, öka möjligheten att automatisera mätning, vara mobilt och byggas så att man kan möta framtidens behov av tekniska lösningar.

All funktionalitet som finns i dagens lösningar för mätningsrapportering kommer att ingå i det som vi kallar Mätplatsstödet i VIOL 3.

Ja, alla som ska använda mätplatsstödet i VIOL 3 (Chaufförer, Mätare etc.) kommer att ha en personlig användaridentitet för att logga in i systemet. Användaridentiteten  sparas på mätresultatet (Varje mätningstjänst) som mätningsutförare. På så sett kan man se vem som utförde respektive del i mätningsflödet.

Ja, befintlig utrustning kommer att kunna används även när VIOL 3 går i produktion.

Den tydligaste skillnaden är användargränssnittet och att vissa nya begrepp tillkommit.
Mätplatsstödet i VIOL 3 utvecklas på en molnbaserad plattform och följer den struktur som finns i VIOL 3 för att kunna dra nytta av de nyheter som införs.

Samtliga integrationer till och från VIOL 3 har fått nytt utseende och innehåll. De bygger också på ny teknik. Därför kommer system som ska kommunicera med VIOL 3 att behöva anpassas. Om du är en tredjepartsleverantör eller har ett annat mätplatssystem kommer Biometria att ta kontakt för mer information om vilka anpassningar som krävs.

Nej. För att kunna leverera råvara krävs att det finns en mätorder som är destinerad (utställd) till den aktuella mottagningsplatsen samt att det finns erbjudna mätningstjänster för de mätningstjänster som ingår i mätningsflödet på den mätplats som man avser mäta in råvara på.

En erbjuden mätningstjänst beskriver en branschgemensam mätningstjänst ett visst mätande företag erbjuder på en viss mätplats. I den erbjudna mätningstjänsten beskriver det mätande företaget på vilken mätplats man erbjuder mätningstjänsten samt med vilken måttslagskvalitet man levererar resultatet.

Det finns flera syften med att mottagningskontrollen.

• Kontrollen av virkesmärkning syftar till att råvaran mäts in mot rätt skogsägare/leverantör
• Kontrollera att det är rätt handelssortiment som ska mätas in
• Kontrollera att bilderna är av så god kvalitet att mätning går att utföra

I de flesta fall kommer chauffören att utföra mottagningskontrollen och ta ansvar för att råvaran anmäls mot rätt avtalsobjekt och att lasten är fri från föroreningar som kan skada utrustningen på sågar, massabruk och värmeverk. När mätning ska göras i bild ställs större krav på att avisering och avlämning sker på rätt sätt. I dessa fall är det i huvudsak mätningsfunktionärer som utför mottagningskontrollen.

Nej, för leveranser som ska mätas i bild krävs det att chauffören genomgått en av Biometrias utbildningar för att för utföra mottagningskontroll. Dessa chaufförer ska då ha kunskapen om vad som krävs för att utföra en korrekt mottagningskontroll. Chaufförer som inte har genomgått utbildningen måste vänta på att det finns en ledig mätningsfunktionär som kan utföra mottagningskontroll innan virket kan lastas av.

Ja, eftersom Biometrias mätplatsstöd är utvecklat på en mobil lösning kan chauffören redan vid lastning avisera sin ankomst till mätplatsen när lastning skett.

Ja, Biometrias mätplatsstöd kommer att kunna ta emot leveransaviseringar och transportstatus enligt papiNet-standarden. Genom att skicka en leveransavisering underlättas arbetet både för mätare och chaufförer på mätplatsen och avlämningen går fortare.

Biometrias mätplatssystem stödjer idag samtliga mätmetoder som förekommer i branschen. Mätplatsstödet har dessutom stöd för stickprovsmätning för samtliga kollektivvarianter samt stöd för de kontrollrutiner som krävs för att vara ett ackrediterat mätande företag.

Ja. I mätplatsstödet kan ett leveranstillfälle innehålla flera leveranser.

• Olika handelssortiment från samma avtalsobjekt
• Samma handelssortiment från flera olika avtalsobjekt
• Olika handelssortiment från olika avtalsobjekt
• Samma handelssortiment från samma avtalsobjekt men från olika avlägg.

En reservmetod är en mätmetod som resulterar i samma måttslag som den ordinarie mätmetoden och uppfyller samma krav på mätnoggrannhet.

Att vara ett mätande företag innebär att man tar ansvaret för de mätresultat som en mätningstjänst resulterar i. Om exempelvis en chaufför utför någon av de mätningstjänster som finns i ett mätningsflöde blir personen mätningsutförare och det företag som personen tillhör blir ombud för mätresultatet.

För varje leveranstillfälle kommer det utförande transportföretaget att få ett Leveranskvitto via epost, som kvittens på att råvaran har lämnats av och att informationen tagits emot av Biometria. Leveranskvittot innehåller information om Avtalsobjekt, Handelssortiment, Mottagningsplats, Mätplats, Avlämnad kvantitet, Lastvikt och avlämningsdatum per leverans. Leveranskvittot innehåller också vem som lämnade av råvaran.

Funktionaliteten som finns i dagens KAPP och KUPP kommer att finnas kvar men i en annan form. KAPP- funktionaliteten blir en del av mätplatsstödet i VIOL 3 och KUPP blir en del i att följa upp mätning . Det sistnämnda kommer att ske i vårt uppföljningsverktyg.

I administrationen av mätplatsstödet kommer det finnas ett nationellt skäpparegister där skäppor som är krönta av Biometria finns upplagda. Eftersom det är Biometria som utvecklat mätplatsstödet och det används som stöd vid mätning är det Biometria som äger och administrerar informationen i skäpparegistret.

I mätplatsstödet för VIOL 3 försöker Biometria, så långt det är möjligt, att arbeta med klartexter i användargränssnittet. Men som komplement kommer det också att finnas sökfunktioner för exempelvis aktörer, mät- och mottagningsplatser. Man kommer att kunna söka både med hjälp av koder för att få fram klartexten och söka på namn för att få fram koden.

I VIOL 2 integreras Virkesordern som en del av Contract(OriginalContract). Det dokumentet bär också Förstaledskontraktet.  I VIOL 3 är Förstaledskontraktet och Avtalsobjektet uppdelat på två olika integrationer.  I VIOL 2 ingår också transportuppgifter och destineringsinformation i virkesordern om man tittar på den i klienten, men dessa integreras som separata integrationer. Det gör de även i VIOL 3 men med andra dokument.

Biometria har arbetat fram ett förslag om sk successiv övergång. Förslaget har förankrats inom råden, hos piloterna och i styrelsen. 

Vi måste naturligtvis kunna tillåta ändringar och justeringar av uppgifter i affären även i den situationen.

Biometria kan inte förmedla information om när den sista ändringen för prisräkning av en mätning ställs ut. Det beror på att orsakerna kan vara flera (ändring i VIOL, ändring i kontrakt som skickas in till Biometria, ändring vid mätplats, …) och att Biometria på grund av det inte kan ta ansvar för den affärsinformationen.

Det finns flera alternativ att hantera det på utanför Biometria via exempelvis samordnade rutiner mellan köpare och säljare eller utbyte av e-dokument av någon typ som förmedlar avslutad mätning direkt mellan köpare och säljare utan att de passerar Biometria.

I kollektivvariant 1 så kan man ange en prislista. Då kommer stickproven (noggranna mätningen) att få sitt grundvärde beräknat utifrån de priskomponenter som är av typen Direkt råvaruvärde (mörkgröna bilden nedan). Det framräknade a-priset appliceras på ordinarie leverans och om det finns prislista/priskomponenter på kontraktet som är av typen Operativa och Indirekta så faller dessa ut för den ordinarie leveransen (dvs. orangea och ljusgröna).

Det finns även andra kollektivvarianter som en priskorrektion påverkar grundvärdet.

Anskaffningsform ligger på förstaledskontrakt (huvudnivå) och avverkningsform ligger på avtalsobjektet

Jag markerar på radnivå att andra måttslag är tillåtna. Endast en kontraktrad per sortimentskategori/handelssortiment får förekomma. Dvs förutsätter då att det inte ska vara något krav på att vissa måttslag bara är ok för prisräkningen.

Fördelning på handelssortimentets ingående produkter (exv. trädslagsfördelning) sker alltid enligt den enkla mätningen i kollektivet

I VIOL 3 sker endast produktfördelning via ordinarie (enkel) mätning. Sker det produktfördelning av vägningen i den ordinarie mätningen kommer den fördelningen att redovisas.

Både Förstaledskontrakt och Köparekontrakt går att kopiera. Det finns dock begränsningar i vad du kan respektive inte kan ändra när du kopierat. 

Nej, ett avslutat Avtalsobjekt kan inte återställas till aktivt. Om behovet finns ska ett nytt Avtalsobjekt skapas.

Nej, ett Avtalsobjekt avslutas inte automatiskt då giltighetstiden passerat. Detta kräver en aktiv handling. Det är dock inte längre möjligt att mäta in på en mätorder där Avtalsobjektets giltighetstid passerat.

Uppgift om Destineringsansvarig anges på radnivå i förstaledskontraktet.

Uppgift om råvaran kommer från certifierat skogsbruk anges på radnivå i Förstaledskontraktet.

Ja, det är möjligt att ange flera mottagningsplatser i ett kollektiv.

Avtalsobjekt motsvarar den specifika råvara som säljs och köps av affärsparterna samt den råvara som ska flyttas i logistikflödet. Avtalsobjektet kan exv. motsvara:

• en avverkningstrakt eller en del av en avverkningstrakt
• en avtalad mängd leveransvirke
• flis från ett sågverk
• en fartygslast med importvirke
• leveranser från en virkesterminal

Avlägg och vägnätsanslutningar är exempel på information som också är kopplat till ett avtalsobjekt.
Ett avtalsobjekt kan vara giltigt i max fem år

Det kan finnas flera Avtalsobjekt inom varje förstaledskontrakt. Det är förstaledskontraktet som är det affärsdokument som existerar i kundernas verksamhet, men avtalsobjektet behövs för att vara den sammanhållande identiteten vid redovisningen av alla råvaru- och tjänsteaffärer som följer.
Förstaledskontrakt och avtalsobjekt kan skapas vid olika tillfällen. Förstaledskontraktet ska då skapas först.

Ett förstaledskontrakt innehåller information om de affärsöverenskommelser som görs mellan en första säljare och en köpare av råvara.

Om säljaren är en fysisk person identifieras denne genom att personnummer alltid ska finnas med i förstaledskontraktet. Är säljaren fler än en fysisk person kan personnummer för samtliga läggas in i förstaledskontraktet.

Om säljaren är en organisation identifieras denna genom att Huvudkod/Internt nummer alltid ska finnas med i förstaledskontraktet (uppgiften ska vara uppdaterad i Viols Aktörsregister)

Köparen identifieras genom att Huvudkod/Internt nummer alltid ska finnas med i förstaledskontraktet (uppgiften ska vara uppdaterad i Viols Aktörsregister).

Ett förstaledskontrakt i Viol kan ha en spårbarhet till det verkliga kontraktet (i kundens egen verksamhet). Det verkliga kontraktet kan hålla ytterligare information som saknas i kontraktet i Viol.

Förstaledskontrakten ska innehålla information om kontraktsdatum samt dess giltighetstid.

Ett förstaledskontrakt kan vara giltigt max 5 år.

De måttslag som anges för respektive sortimentsrad styr delvis hur den följande mätningen och redovisningen ska utföras. Anges “Andra måttslag till” Ja så kommer det endast styra vilken måttslag som ska prioriteras först i värdeberäkningen av grundpriskomponenterna. Är “Andra måttslag” satt till Nej så kommer det i destineringen ske en kontroll att någon mätningstjänst i mätningsflödet som hämtas vid avropet har en mätning med måttslaget och med tillräckligt hög måttslagskvalitet.

Sortiment kan anges på nivån Handelssortiment eller på nivån Sortimentskategori, detta görs på huvud och det valet går att ändra fram till det har lagts till ett sortiment på kontraktsrad. Det går inte blanda handelssortiment och sortimentskategorier i samma kontrakt. Det går inte att registrera två rader med samma handelssortiment/ sortimentskategori.

Ett köparekontrakt identifierar en säljare och en köpare av råvara i de affärsled som följer efter ett förstaledskontrakt. Säljaren och köparen identifieras genom att Huvudkod/Internt nummer alltid ska finnas med i köparekontraktet (uppgiften ska vara uppdaterad i VIOLs Aktörsregister).

Kontraktsansvarig aktör anges som information på köparekontraktet.

Köparekontraktet innehåller information om de affärsöverenskommelser som görs mellan de ingående parterna.

Köparekontraktet innehåller information om avtalade sortiment, samtliga sortimentsrader är antingen på nivån Handelssortiment eller på nivån sortimentskategori. Det går inte att registrera två rader med samma handelssortiment/sortimentskategori och samma måttslag.

Ett köparekontrakt i VIOL kan ha en spårbarhet till det verkliga kontraktet (i kundens egen verksamhet). Det verkliga kontraktet kan hålla ytterligare information som saknas i köparekontraktet i VIOL.

Köparekontrakten ska innehålla information om kontraktsdatum samt dess giltighetstid.

Ett Köparekontrakt kan vara giltigt max 5 år.

Kontraktskedjan ska ses som ”styrdata” vars enda syfte är att identifiera ett eller flera ingående köparekontrakt. Kontraktskedjan finns för att förenkla administrationen, så att en viss kedja kan återanvändas flera gånger utan att varje gång behöva ange identitet på de kontrakt som ingår.

En kontraktskedja är stabil över viss tid och kommer att kunna användas i samband med fysiska leveranser från flera olika avtalsobjekt och för flera sortiment. Varje kedja har en unik identitet och en viss uppsättning ingående köparekontrakt.

Vilken eller vilka kontraktskedjor som ska användas anges i Redovisningshänvisningen.

Redovisning kan även göras utan en kontraktskedja. I detta fall finns endast ett enda affärsled, vilket då bara behöver beskrivas med ett Förstaledskontrakt.

Köparen i ett kontrakt ska vara densamma som säljaren i efterföljande kontrakt. Det går att använda en annan organisatorisk nivå på företaget i efterföljande kontrakt (Internt nummer behöver alltså inte vara lika). Det krävs dock att den organisatoriska nivå inom företaget som anges i efterföljande kontrakt finns inom samma organisatoriska struktur som den som anges i föregående kontrakt.

En redovisningshänvisning beskriver ett unikt affärsflöde för ett visst handelssortiment, från förste köpare till mottagare/mottagningsplats.

En redovisningshänvisning håller information om vilka affärer (led >1) som ska ingå i redovisningen via kontraktskedjor.

En redovisningshänvisning är relativt stabil över tid.

En redovisningshänvisning kan innehålla noll, en eller flera kontraktskedjor. Men endast en kontraktskedja åt gången kan vara aktiv.

Det finns ingen (och har inte funnits) någon definierad kvalitetsklass 5 i de nationella bestämmelserna. Kod 5 har nyttjats i VIOL 2 för att snabbare och enklare kunna mäta in barkborreskadad stock vid stockmätning, eftersom bara ett knapptryck behövs (klass 5). I VIOL 3  harmoniserar Biometria och tar bort nyttjandet av koder, tex detta, så att allt som är dispositivt i bestämmelserna klassas som kvalitet 8 (nedklassat) och med en orsak som säger explicit vad nedklassningen avser. Dessutom mappar vi i VIOL 3 detta till egna produkter.

Ja, en redovisningshänvisning ska alltid finnas, även i de fall där affärsflödet endast ska redovisas mot ett förstaledskontrakt (endast ett affärsled ingår).

Att destinera sortiment innebär att en råvaruförsörjare beslutat att ett sortiment inom ett avtalsobjekt/förstaledskontrakt ska levereras till en specifik mottagningsplats. Det är denna aktivitet som ”knyter samman” råvaran från avtalsobjektet med en industri som har ett visst råvarubehov.

Destinering utförs genom att för ett visst sortiment inom ett avtalsobjekt/förstaledskontrakt peka ut en mottagare och en mottagningsplats genom att peka ut en unik redovisningshänvisning.

Destinering sker antingen i VIOL eller i eget system integrerat med VIOL.

Vid en destinering verifieras om det är möjligt att mäta och redovisa angett sortiment enligt avtalat måttslag utifrån de mätningstjänster mm som är tillgängliga vid mätplatsen för önskad destination.

Ja, men det krävs att det destineras flera gånger med olika redovisningshänvisningar som har olika mottagningsplatser angivna.

Handelssortiment.

Ett förstaledskontrakt kan skapas på nivå sortimentskategori eller nivå handelssortiment.

• Då ett förstaledskontrakt med nivå handelssortiment destineras är det handelssortimentet från vald rad på förstaledskontraktet, för ett visst avtalsobjekt, som kompletteras med Mottagare, Mottagningsplats och Redovisningshänvisning.
• Då ett förstaledskontrakt med nivå sortimentskategori destineras ska handelssortiment och avtalsobjekt anges vid destineringen vilket då kompletteras med Mottagare, Mottagningsplats och Redovisningshänvisning. Endast de handelssortiment som ingår i den angivna sortimentskategorin på vald rad i förstaledskontraktet kan väljas.

Vid en destinering skapas en mätorder råvara och en mätorder transport som skickas vidare till mätplatsen och mätplatsstödet. En mätorder fungerar som en instruktion till mätaren om vilken information som ska samlas in om råvaran respektive transporten på mätplatsen. Dessutom skapas ett generellt (systemskapat) transportunderlag.

Ett förstaledskontrakt bör delas mot flera olika avtalsobjekt exempelvis om:

• En avverkningstrakt utgör flera delar med separata områden
• Varje del står för en egen avverkningsform
• Varje del motsvarar ett eget produktionslag
• Varje del inom ett avtalsobjekt omfattar en egen tidsperiod

I dessa fall ska varje avtalsobjekt ha egna start- och slutdatum samt en egen status (aktiv, avslutad etc). På så vis går det att redovisa och följa upp på hela förstaledskontraktet (samtliga ingående avtalsobjekt) eller om så önskas på varje enskilt ingående avtalsobjekt.

Mätbesked kommer produceras per avtalsobjekt när detta avslutas.

Nej, finns behov av att dela upp exv. en avverkningstrakt i mer än en del så ska ett avtalsobjekt för vardera delen av avverkningstrakten skapas.

I en redovisningshänvisning kan endast en befraktare anges, vilket innebär att vid olika befraktare behövs olika redovisningshänvisningar. Det är möjligt att byta befraktare i befintlig redovisningshänvisning.

Versionshantering av handelssortiment kommer kunna hanteras i VIOL 3 utan att skapa nya handelssortiment. Det kommer gå att ändra uppsättningen produkter inom ett handelssortiment över tid, dvs lägga till eller ta bort produkter inom handelssortimentet. Dessa produktuppsättningar kommer ha ett versionsnummer och en giltighetstid.

Endast en Biometria-administratör kan skapa en ny juridisk enhet och därmed lägga upp en ny huvudkod i VIOL 3.

1. Antingen två olika kollektiv, gran- resp. talltimmer.
2. Ett handelssortiment som accepterar både gran- och talltimmer anges.  I VIOL 3 blandas leveransgilla produkter i samma medelpris, i detta alternativ får alltså kollektivomräknat gran- och talltimmer samma a-pris.

Förstaledskontraktet har en giltighetstid om max 5 år, samma eller snävare giltighetstid gäller för Avtalsobjekt.

Se Skogsstyrelsens föreskrifter om virkesmätning 18 och 19 §:
– Skogsstyrelsen.se 

Priskomponent på kontrakt kan anges på radnivå. Priskomponenten i sig är dessutom möjlig att villkora på specifika Handelssortiment/Sortimentskategori genom värdevillkor/urvalsvillkor.

Ja, det är möjligt att destinera samma sortiment till flera mottagare.

Fältet för säljare lämnas blankt.

Mätande företag (exempelvis Biometria) har lagkrav att skicka ut mätbesked till säljare och köpare inom skälig tid, om inte annat avtalats. Det finns möjlighet att avbeställa distribution av mätbesked i de fall man har för avsikt att skapa egna mätbesked, men ett mätbesked kommer alltid att skapas och lagras av Biometria för affärer som lyder under VML.

Det var/är ett sätt att göra en uppdelning av sortiment. Detta för att alla ska veta vad tanken är med respektive sortiment. Tanken att alla användare i hela landet ska veta att handelssortiment ”012-3 Grantimmer inkl klentimmer” verkligen är grantimmer som får innehålla klentimmer. Sedan är det inte säkert att de kommer grupperas på samma sätt som det är just nu när vi sen går i produktion med VIOL 3. Syftet är att göra det översiktligt och tydligt för alla parter i branschen.

Nej, du måste alltid göra ett aktivt val i kontraktet som säger att prislistehänvisning ska användas. Om det på kontraktet framgår att prislistehänvisning ska användas kommer en att hittas förutsatt att det finns en aktiv med rätt parametrar.

Nej, det finns obegränsat med rader i VIOL 3.

I VIOL 3 fungerar underdimensionspris endast tillsammans med en grundprismatris. Ett fast belopp sätts i priskomponenten just intill fältet där prismatrisen väljs in. Det fasta beloppet kommer sedan att gälla för alla dimensioner som är kortare eller klenare än de angivna i grundprismatrisen.

Av lösningsmässiga skäl finns det två varianter av standardkomponenter som kan användas på kontrakt. En variant där du kan ange värde på priskomponenten via integration alternativt i klienten direkt i kontraktet, dessa benämns med Int/Inte värde. Den andra varianten är där värdet redan är angivet i priskomponenten och då kan man inte ange värde i kontraktet/via integration. Dock går det alltid att integrera priskomponenter in på kontraktet (måste vara skapade i klient sen innan).

Begreppet redovisningsnummer finns inte i VIOL 3 det som motsvarar redovisningsnummer i VIOL 3 är Leverans. 

Nej, däremot kan du som kund lyfta ut egen information från BI-verktyget för att använda i din egen IT-miljö.

Sedan 2020-04-17  är sessionstiden satt till 60 minuter. Detta kan komma att ändras.

Ja, i affärskommunikationen med Biometria ska ett papiNet-dokument alltid placeras i papiNet Envelope av avsändaren. Därefter sänds papiNet Envelope med sin nyttolast till mottagaren.

Vi kommer att ha ett kontrakt med varje kund där det framgår vilken build som gäller. Biometria kommer att stödja flera parallella versioner (build) av papiNet.

Hur snabbt Biometria inför ny build beror på papiNets och Biometrias releasecykel.

Biometria tar inte betalt för extra utgångar som tydligt är kopplade till VIOL 3 programmet.

Nej, dessa skickas i ett eget Biometria-format.

Standarden papiNet  rekommenderar starkt att all utväxling av e-dokument skall kvitteras med ett BusinessAcknowledgement. Skälet är att det ger en högre säkerhet och ett tydligare ansvar vid överföring av ett e-dokument från en part till en annan. Därför kräver Biometria att all överföring av (papiNet-) e-dokument till och från Biometria skall kvitteras med e-dokumentet BusinessAcknowledgement.
Genom att kvittera med ett BusinessAcknowledgement med status Success tar mottagaren över ansvaret för det mottagna e-dokumentet och att dess innehåll kan hanteras i mottagarens affärssystem.
Studera gärna avsnitten rörande BusinessAcknowledgement som finns att läsa i Biometrias Use Case-beskrivningar.

Varje part som ska vara avsändare (SenderParty) i något papiNet-dokument som utväxlas med SDC måste ha en unik papiNetGlobalPartyIdentifier. Detsamma gäller för den som vill vara mottagare (ReceiverParty) i dokument från SDC. Senast vid beställning av en integration till VIOL 2 kommer det att krävas en papiNetGlobalPartyIdentifier, men den kan med fördel rapporteras till SDC i förväg.

Tänk på att avsändare och mottagare ofta är en köpare som med eget HKOD-INTNR i VIOL2 agerar som ombud för sitt företags huvudkontor. Då behöver det finnas en papiNetGlobalPartyIdentifier för varje sådan kombination HKOD-INTNR. Det räcker för de flesta företag INTE att  meddela SDC en enda papiNetGlobalPartyIdentifier för sitt företag. Tänk noga igenom den struktur med papiNetGlobalPartyIdentifier som avbildar företagets interna parter.

Man beställer gratis ett Private Enterprise Number, förkortat PEN, av The Internet Assigned Numbers  Authority (IANA) på dess webbplats iana.org. Det kan ta upp till 30 dagar för IANA att handlägga ärendet.

Direktlänk till beställningssidan på iana.org är:  https://pen.iana.org/pen/PenApplication.page

Lägg sedan ditt PEN efter de inledande siffrorna 1.3.6.1.4.1. och du har ditt fullständiga papiNetGlobalPartyIdentifier för företagets säte.

Exempel: Biometria har Private Enterprise Number 29504 och därmed är papiNetGlobalPartyIdentifier =  1.3.6.1.4.1.29504 för Biometrias huvudkontor.

Om man inte får tillbaka någon BusinessAcknowledgement efter att ha sänt in ett dokument då har något gått fel. Man bör då först undersöka att dokumentet verkligen har gått iväg som förväntat och om det har gjort det så tar man kontakt med Biometrias kundtjänst/användarstöd för vidare undersökning.

Integrationskontrakt finns av två typer:

• Publicera
• Prenumerera

Dessa beställer du genom att fylla i beställningsblanketten som du hittar här och skicka in den till Biometria Användarstöd. 

Allmän information om integrationer finns på viol3.se och nås via länken:
Här finns all information om integrationer i VIOL 3.

Av juridiska skäl har vi lagt integrationsspecifikationerna under en lösenordsskyddad sida. Våra kunder och samarbetspartner har tilldelats lösenord.
Om du har behov av att nå integrationsspecifikationerna och inte fått ett lösenord från oss (eller av någon anledning missat detta) så kontaktas Biometrias support eller på telefon 010-228 59 00.

Biometria planerar att lägga till en “flagga” på den juridiska enheten som styr om man vill lägga sina leverantörsrelationer på juridisk eller organisatorisk nivå. Valet görs i samband med upplägg av den juridiska enheten.

Alla tre är olika benämningar för en identitet som sätts av en användare när ett affärsobjekt integreras In. Det är även denna identitet som skickas med som referens i Ut-integrationer.

Ja, en MeasuringTicket av typen MeasuringTicket som beskriver kvantiteterna kommer alltid. Då prisräkning för virkesaffären har skett hos Biometria, kommer en MeasuringTicket av typen InvoiceSpecification där priser och prisräknade kvantiteter beskrivs för virkesaffären. Om transportprisräkning sker hos Biometria kommer även en MeasuringTicket av typen InvoiceSpecification där priser och prisräknade kvantiteter beskrivs för transportaffären.

Ja det är MeasuringInfo som anger vilken version av mätningen som är den senaste d.v.s det med högst nummer.
TransactionHistoryNumber anger vilken version av dokumentet som är den senaste. Då det blir ett nytt dokument vid korrigering men med samma mätning måste man titta på MeasuringInfoVersion för att säkerställa att det är den senaste versionen av mätningen.

MeasuringTicketSequenceNumber är ett löpnummer för sekvenserna (mätningarna) inom ett och samma e dokumentet. Standarden papiNet tillåter att flera olika mätningar rapporteras i ett e dokument. Pga. att Biometria i nuläget avser att bara skicka uppgifter om en enda mätning i varje MeasuringTicket kommer det bara att finnas en sekvens och den får nummer 1.

Någon gång i framtiden skulle många mätningar kunna skickas i ett enda MeasuringTicket och Biometria vill hålla denna möjlighet öppen. Det skulle då innebära flera sekvenser i en MeasuringTicket.

Då Biometria tar emot en kvittens med status Failure kommer det att resultera i ett larm till Biometrias kundtjänst som följer upp felet. Biometria kommer inte automatiskt att försöka återsända e-dokumentet.
Vissa detaljer om tekniska fel som kan resultera i status Failure hanteras i integrationskontraktet med Biometria.

Nej, det ska inte vara möjligt att ta bort aktiva objekt. I dokumentet “”Biometria specific Business Rules applicable at integration x.x” kan man tyda de generella affärsregler som gäller kring integrationsdokument. Läs mer här: Integrationsspecifikationer

Saknar du lösenord för att logga in? Kontakta Biometria support.

Detta finns beskrivet i dokumentet “Biometria Technical Communication Guidelines” som man hittar bland integrationsspecifikationerna på sidan för integrationer. Här kan man bl.a. läsa om möjliga alternativ för “Network Access”, “Protocols” och “Formats”.

Ja, formatet blir detsamma. Det kan dock tillkomma fler ErrorCodes samt ErrorSeverity då vi implementerar mot VIOL 3. I VIOL 2 är maxlängd 1000 tecken. I VIOL 3 vet vi inte ännu.

Vid Rättning/korrigering eller kollektivomräkning rör det samtliga leds köpare och säljare , medan en omprisräkning endast rör köpare och säljare i det led som priserna avser (på samma sätt som dagens FU).

Man kan förvänta sig att få meddelandet på åtminstone 30-40 MB. Biometrias kö-hanterare klarar meddelande upp till 100 MB. Det som kan dra iväg i storlek är stockmätning som kan innehålla tiotals tusen stockar.

a en testmiljö finns för kunder. Kontakta Biometrias support för att nyttja denna.

När Biometria genomför varje enskilt kundprojekt (via Forest Storm) kommer testfall att väljas ut för varje kundprojekt (i samråd med kunden). Det ska vara produktionslik data för att testa att de nya integrationerna fungerar väl.

Programmet är under en utvecklingsintensiv period och mycket förändring sker fortfarande kring lösning för systemet VIOL 3,  vilket gör att förvaltningsarbete som att förändra befintligt data har prioriterats ned. Det innebär viss risk att affärsdata kan komma att sluta fungera vid leverans av ny funktionalitet. Rekommendation är att utgå ifrån nytt data vid tester av ny release.

Kundtestmiljön är i dagsläget anpassad för att verifiera lösningen utifrån verksamhetsperspektiv. Kundtestmiljön dimensioneras utifrån en uppskattad medelanvändning, viss fördröjning kan förekomma vid större samtidigt nyttjande. Kundtestmiljöns resurser och konfiguration förändras löpande utifrån antalet interaktiva användare och integration.

För att underlätta testbarhet i affärssystemet, har intervall för batchkörning förändrats till att starta mer frekvent än normalt “nödvändigt”. Allt för att stödja vissa verksamhetsprocesser. Utifrån ett integrationsperspektiv, kan man generellt sett förvänta sig en svarstid kring 3-5 minuter just nu gällande kvittenser och prenumeration av e-dokument.

Om mätning görs i andra mätplatssystem än Biometrias mätplatsstöd kommer det att vara möjligt att leverera mätdata till VIOL 3.

Det pågår ett arbete med att ta fram specifikationerna för detta.

Brukstransaktioner kommer att omarbetas i och med VIOL 3, om det blir ett nytt format eller samma format som i VIOL 2 men med nya benämningar på fält är ännu inte bestämt.

Utvecklad fråga: I klienten (AX) går det att se vilka mätningstjänster som ska utföras på mätplatsen innan leveransen har anlänt. Finns det planer på att tillgängliggöra denna information för integrationskunder?

Svar: Intentionen finns att skapa en integration tillbaka till kund vid destinering så att de redan då får vetskap om vilka mätningstjänster som kommer utföras.